3.8.3.5 SS-EN 10349:2009 Gjutstål - Gjutgods av austenitiskt manganstål

Manganstål är ett kallhärdande material och används därför i stor utsträckning som slitdelar inom gruv- och anläggningsindustrin.

Tabellen nedan anger några typiska material. Liksom tidigare värmebeständiga material så har det inte förekommit så många material i svensk standard. EN-standarden innehåller nio olika material.

Tabell: Standardbeteckningar enligt SS-EN 10349:2009

Namn

Nummer

Äldre beteckning

GX100Mn13

1.3406

 

GX120Mn13

1.3802

SS2183

GX120MnCr13-2

1.3410

 

 

För slitdelar som exempelvis krossplattor, krosskonor, vissa typer av kvarninfodringar och tänder för grävskopor används höglegerat manganstål. Stålen benämns ofta Hadfieldstål. Dessa stål innehåller 1,2 procent kol och cirka 12 procent mangan. Efter upphettning till 1 050°C och kylning i vatten erhåller dessa stål en austenitisk struktur, som är seg och mjuk (cirka 200 HB). När stålytan utsätts för en plastisk deformation erhålls en deformationshärdning från 200 HB till 500 HB i ytskiktet med en markant ökning av slitstyrkan som följd. Allteftersom det hårda ytskiktet slits ner härdas successivt underliggande material.

Erforderlig plastisk deformation erhålls i regel genom den kallbearbetning som detaljerna utsätts för vid användning. Den kan även åstadkommas genom bearbetning med ett tryckluftsverktyg.

Den vanligaste typen av höglegerat manganstål är standardiserat som GX120Mn13. I vissa fall legeras detta material med krom i halter upp till två procent.

Krossmantlar gjutna i GX120Mn13. Godsvikt 1 235 kg (Sandvik SRP).

3059